Mediakontakt

Från Sveroks Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Det finns ett stort behov av att förstå hur media fungerar och vad man ska tänka på vid sådana kontakter. Den bild som ges av din förening, dig eller din hobby är också en del av organisationens totala image. Tydlig eller svag, positiv eller negativ.

Genomsnittssvensken ägnar sex timmar om dagen åt mediekonsumtion, varav två timmar är TV-tittande. 80 % läser en dagstidning. Massmedier är inte bara opinionsskapande utan också opinionsstyrande. Det vill säga att de påverkar inte bara vad vi skall tycka utan också om vilka ämnen som är intressanta.

Ett nyhetsreportage ska följa fyra kriterier: sanning, relevans, balans och neutral presentation.

Objektiviteten är mycket viktig för en nyhetsjournalist.

Som ni säkert förstår så är de här kriterierna mer eller mindre tydliga för olika journalister på olika tidningar. En viktig faktor är också vilken vinkel eller vilket budskap som journalisten vill ha fram. Dessbättre brukar det bara bli ett ”skandalreportage” om en ny företeelse. En historia kan inte berättas igen utan måste vinklas om och då är det lättare att nå ut för en förening eller ett förbund.

De journalistiska yrkesidealen är närmast tidlösa – kritisk granskning och en ambition att förklara komplicerade skeenden.

Varför media?

Det första man måste fråga sig är varför exempelvis en förening vill synas i media. Det ligger inget eget värde i det, utan det är ett medel för att uppnå andra mål. Här följer några vanliga situationer då en förening kan vara intresserad av att använda sig av media.

Oftast är det lättare än man tror att göra sig hörd genom massmedia. Det är konkurrens om Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets debattsidor men vill ni t.ex. använda media för att få bättre villkor för er föreningsverksamhet är oftast lokalpressen minst lika effektiv för att nå era lokala politiker.

Rekrytering

Om det är nya medlemmar ni är ute efter handlar det såklart om att visa upp er verksamhet. Ni behöver inte ge en fullständig bild utan det räcker med ett eller några bra exempel. Hör av er till tidningar som kan vara intresserade varje gång ni gör något lite utöver det vanliga i föreningen. Lokaltidningen är säkert intresserad av att rapportera från er öppna spelhelg, medan kultursidor och söndagsmagasin kan skriva om stora eller nyskapande spelhändelser.

Hör av er till tidningarna i god tid innan ni ska ha ert evenemang, berätta vad det handlar om och bjud in dem att komma och göra ett reportage. Ta gärna kontakt igen någon dag innan också så att de inte glömmer bort det.

Förhoppningen är givetvis att de som läser reportaget ska önska att de varit med på evenemanget och vilja gå med i föreningen för att inte missa nästa händelse.

Nå ut med budskap och information

De flesta föreningar i Sverok håller på med spel utan att lägga andra värderingar i det än att det är något man trivs med. Andra ser mer spelen som ett redskap, och använder sig av dem för att arbeta för förändringar man vill se i samhället. Åter andra har en politisk sida direkt kopplat till spelen, på så sätt att de engagerar sig för vad som sägs om spel i den offentliga debatten, och hur samhället förhåller sig till spelande.

Det finns förmodligen flera, men oavsett vilken kategori man är har man ibland ett budskap man vill nå ut med till andra. En förening som främst spelar datorspel kan vilja ge svar på tal då någon uttrycker sig ogrundat negativt om datorspel, medans en annan förening kan vilja påverka kulturpolitiken till att även omfatta spel.

Här är det svårare att få tidningarna att göra ett eget reportage, utan det handlar mer om att själva formulera sitt budskap. Antingen görs det i ett en debattartikel, eller i en insändare. Om ni svarar på det någon annan framfört är det smidigt att göra det på samma sätt, dvs svara på insändare med en insändare och debattartikel med debattartikel.

Om ni inte ska svara på någon utan lägger första inlägget i debatten är ni friare att själva välja form.

Skapa debatt kring era omständigheter

Bor ni i en kommun där man lägger stora mängder pengar på idrott men hävdar att det inte finns utrymme när ni vill ha stöd för en föreningslokal? Har skolan ni skulle låna för konventet bestämt sig för att strunta i överenskommelsen och lämnat er utan lokal? Ett samtal till tidningen, en insändare eller en debattartikel kan göra mycket för er situation! Om det är ett långsiktigt problem kan det skapa debatt som löser det på sikt, om det snarare är ett problem för nuet kan den eller de personer som tagit beslutet bli påverkade att ändra sig.

Kom ihåg att ni inte är bara är några kompisar med ett gemensamt intresse, oavsett storlek på er förening så är ni en del av samhället och har rätt att göra er röst hörd. Såväl kommun som stat är på sätt och vis stora föreningar, och precis som föreningar måste lyssna på sina medlemmar måste de som styr inom stat och kommun lyssna på sina medborgare. Det som kanske bara verkar som en enskild insändare i lokaltidningen hjälper till att sätta dagordningen. Insändare på många håll hjälper till att forma debatten och fler tycker bra om spel.

Tänk på att det är ni som är spelsverige! Vill ni att fler ska spela spel eller ha en annan bild av spelande har ni möjlighet att påverka det. Vem skulle annars göra det?

Vad är en nyhet?

Den som har blivit intervjuad eller skickat in ett pressmeddelande kan bli mycket förvånad över behandlingen av materialet. Nyhetsvärdering är svårt, inte ens garvade journalister är överens om vad som är en nyhet. Värderingen varierar också från dag till dag.

Ett hett tips till dig som har en nyhet är att kontakta redaktionen på helgen eller söndagseftermiddagen. På söndagar händer det sällan stora saker och ändå sitter journalisterna där och måste fylla måndagstidningen på något sätt.

Även i och efter semestertider är en lämplig tidpunkt att gå ut till media. Olika medier värderar också nyheter olika. Grundregeln är att det som händer nära är mer intressant än det som händer långt borta. En nyhet bör vara nära i tid, i rum och i intresse.

En nyhet från i förrgår är ofta ointressant, men föreningen på orten kan räkna med att bli omskrivna i den lokala tidningen. Närhet i intresse handlar ofta om vad man känner till eller har lätt att identifiera sig med. En svensk som blir dödad i ett krig långt borta får ofta mer uppmärksamhet än hela kriget (med tiotusentals dödsoffer) i sig fått sammanlagt.

Människor är nästan alltid intressanta i nyhetssammanhang. Dagspress eller veckotidningar satsar ofta på att lyfta fram enskilda personer, särskilt om de gjort eller sagt något särskilt. Nya ansikten, kommande förmågor eller det ovanliga och avvikande är alltid mer nyhetsskapande än det vanliga och vardagliga.

Så arbetar en redaktion

Den lilla lokaltidningen har kanske en eller ett par specialister inom politik/samhälle och sport. Resten av journalisterna är oftast allmänreportrar som får göra allt möjligt. Den person som vill intervjua dig om din förening är med stor sannolikhet en allmänreporter.

En större tidning är däremot organiserad på ett annat sätt. Chef för redaktionen är chefredaktören. I vissa fall råder ett slags dubbelkommando mellan denne och VD:n för företaget. Chefredaktören är ofta ansvarig utgivare och har det juridiska ansvaret för allt som skrivs.

Det kan också vara redaktionschefen som är ansvarig utgivare. På en mindre tidning så är det redaktionschefen som fördelar uppdragen på reportrar och fotografer. På en större tidning sköts detta av redaktionssekreteraren. På kvällen övertas redaktionssekreterarens uppgifter av nattchefen som har det sista ordet vad gäller tidningens innehåll.

Redaktionssekreteraren, nattchefen eller nyhetschefen är den person du ska höra av dig till om du vill kontakta en redaktion för att få ut tips eller nyheter.

Hur väcka intresset?

Ta dig tid att etablera kontakt. Det är ovärderligt när det sedan händer något. Ett bra exempel är mediadrevet som uppstod då ett mordoffer visade sig ha "vampyrlajvat”. Finns det etablerade kontakter är reportrarna aldrig sena att kontakta dessa. Det här gäller även på det lokala planet, där en lajvare lätt hade kunnat reda ut begreppen för en journalist på lokaltidningen och därigenom kunnat stoppa desinformationen som var grundad på ren okunskap.

Ring och presentera dig och berätta om vad ni håller på med, erbjud dig att skicka över samma information som du just sagt i skriven form (och glöm då inte att lägga till namn och kontaktinformation som telefonnummer och mail-adress). Underhåll din kontakt och tipsa om nyheter. Tröttna inte för att det inte funkar varje gång.

Skicka ett pressmeddelande så tidigt som möjligt under dagen och skicka det via fax. Mail och telefon i all ära, men det skrivna ordet på ett papper är något som är svårare att tappa bort i bruset och det är också något rejält över ett riktigt papper som går att hålla i handen. Något som alla journalister uppskattar.

Att intervjuas

Bästa sättet att förmedla information är att bli intervjuad. Det är också snudd på en garanti för att få mer utrymme än bara en notis.

Det finns några viktiga saker att tänka på:

  1. När du blir kontaktad, förvissa dig då om att du är rätt person att prata om ämnet. Hänvisa annars vidare.
  2. Om du är osäker på någon fråga, be att få återkomma så snart som möjligt eller inom en bestämd tid efter intervjun.
  3. Den som intervjuar har övertaget genom att ha initiativet som frågeställare, men du har fördelen av att ha kunskapen som denne vill åt.

Genom förberedelser kan du kompensera för underläget. Bestäm dig för vad du vill åstadkomma med intervjun. Formulera ett eget mål. Bestäm dig för dina budskap och formulera dem. Om du behärskar budskapen kan du koncentrera dig på taktiken under intervjun.

Budskapen får inte var för många, tre är lagom. Formulera dem kort och formulera också stödargument. Det skall vara kort och koncist. Detta är särskilt viktigt vid intervjuer i radio och TV. Bjud på möjligheter till citat och rubriker.

Var begriplig. Tala vardagssvenska. Översätt ditt fackkunnande till vardagsspråk. Om inte du gör det så gör den som intervjuar dig det – och det är att be om felaktigheter.

Se till att upprepa ditt budskap så ofta det ges tillfälle till det. Först när du har sagt vad du vill säga på ett par olika sätt vid flera tillfällen kan du vara säker på att få fram budskapet.

Att rätta citat

Om du vill läsa intervjun eller få den uppläst innan den publiceras, så ta upp den diskussionen med journalisten i förväg. Det är ett gyllene tillfälle att rätta till misstag och dessutom är det alltid svårare att såga någon om man måste sitta och läsa upp det för den personen.

Om du upptäcker att du citerats fel eller om du har blivit misstolkad så påpeka detta. Du har däremot inga som helst möjligheter att påverka journalistens formuleringar eller allmänna vinkel. Försök inte ens. Skall du skrika gråta och slåss så rekommenderar jag ett rum med tjocka väggar och en sandsäck.

Stå för vad du har sagt. Ta inte tillbaka något och säg inget ”off the record”.

Behandla alla journalister lika oavsett medium och var lika öppen mot alla.

Tid och plats

  1. Ofta vill journalisten göra intervjun så tidigt på dagen som möjligt. Fråga hur lång tid det kommer att ta redan när ni avtalar om mötet. Normaltid för en personlig intervju är 1-2 timmar.
  2. Välj plats med omsorg om du ska vara värd. Ostört och med god belysning är nyckelord. Stäng för höge farao av alla mobiltelefoner innan ni börjar. Det är en personlig förolämpning att springa iväg eller behöva svara i mobilen under intervjun.
  3. Ska du bjuda på något så nöj dig med kaffe eller mineralvatten – det räcker.

Att skapa debatt

Pressmeddelanden

Ett pressmeddelande är en text som skickas till media, ofta med e-post till en journalist eller redaktion, i syfte att skapa PR. Texten bör vara kortfattad och gärna anpassad så att redaktören enkelt kan klippa ut delar ur den att publicera i tidningen utan att behöva skriva om texten. Pressmeddelandet ska ha någon form av nyhetsvärde. Tänk på att:

  • Välja en rubrik som är intressant och fångar intresset. Tänk löpsedel!
  • Skriva en kort sammanfattning av nyheten på ett par meningar, därefter texten med det viktigaste först. Skriv helst inte mer än en sida.
  • Ta gärna med citat som tidningen kan använda sig av.
  • Skicka gärna med bilder eller länkar till bilder. Bifoga också föreningens logga om ni har en sådan!
  • Var tydliga med vilka som är avsändare och vem journalisten kan höra av sig till med eventuella frågor.

Debattartiklar

En debattartikel är en text med syfte att övertyga läsaren om någonting. Till skillnad från en insändare får en debattartikel ofta mer och synligare utrymme i en tidning. Tänk på det här när du skriver en debattartikel:

  • Fundera på vad det är du vill övertyga om. Välj ut de starkaste argumenten och se till att få med dem i texten.
  • Ta även om vilka motsättningar som finns till ert förslag, och se till att argumentera mot det.
  • Anknyt gärna till någon aktuell nyhet så är chansen större att er artikel blir publicerad.
  • Försök hålla en nivå som inte är för intern. Vem som helst ska kunna förstå artikeln.
  • Fatta dig kort så att din artikel inte riskerar att kortas ner på ett sätt som gör att poängen försvinner. Färre än 2000 ord brukar vara bra.

Insändare

Insändaren är en kortare text som oftast inte tas på lika stort allvar som en debattartikel. Det korta formatet gör däremot att den läses av fler. En kort insändare är dessutom ofta lättare att få med i tidningen så det kan vara bra PR för föreningen.

När krisen kommer

Ibland hamnar din organisation eller du själv i rampljuset. Att försöka gömma sig hjälper sällan utan orsakar ofta mer skada än nytta. Här följer några råd i en sådan situation:

  1. Gör en informationsplan. När krisen kommer är det för sent. Den hjälper dig att agera rätt från början.
  2. Den viktigaste biten i den planen är att utse en informationsansvarig.
  3. En person ska ha huvudansvaret för alla kontakter. Han eller hon är ansiktet utåt.
  4. Full öppenhet måste få råda – från första början. Att hålla inne med negativ information och hoppas att ingen märker något är en omöjlig strategi. Skadan blir bara större.
  5. Ljug inte. Att ljuga för en journalist är det sämsta du kan göra. Du och det du företräder får dålig publicitet och får trovärdigheten skadad för lång tid framöver.
  6. Var tillgänglig. Lämna ut alla dina telefonnummer och gå inte under jorden. Kan du inte vara tillgänglig så se då till att någon annan är det.

Att skriva – några tips

Mycket hänger på hur ett alster formuleras om det väcker intresse på redaktionen. Utforma pressmeddelandet så att det kan användas i tidningen utan större ändringar.

  • Skriv kort – aldrig mer än en A4-sida. Det som inte kan sammanfattas på ett
  • Skriv korta meningar, korta stycken och använd genomgående ett enkelt språk.
  • Börja med det viktigaste.
  • Skriv en rubrik som lockar till läsning. En rubrik är en rubrik och inte en innehållsdeklaration.
  • Tumma aldrig på fakta och var noga med citat.
  • Var pedagogisk och försök fånga krångliga sammanhang i korta bakgrunder.

Nya medier

Den egna hemsidan har blivit en standard för att presentera en förening eller organisation men tänk på att det inte bara är genom hemsidan som ni kommunicerar utåt. Även små notiser kan ge stort genomslag. Tänk också på vilken information ni lägger ut på hemsidan. Om ni har ett öppet diskussionsforum så kan journalisterna också läsa och använda det ni skriver.


Se även