Mötesteknik

Från Sveroks wiki

Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Mötesteknik

Vid ett större möte är det ofta mycket bra att man håller sig till vissa regler. Dessa regler finns för att mötet skall flyta så smidigt som möjligt. Tanken är att om alla uttrycker sig på samma sätt så blir det svårare för missförsånd att uppstå och lättare att uppfatta den exakta idén bakom ett förslag. För att dessa fina idéer skall fungera i verkligheten är det dock viktigt att alla faktiskt förstår det lite kryptiska och formella språk som pratas på årsmöten. Därförer har vi sammanställt en liten ordlista.

Att begära ordet

Om du vill tillföra mötet din åsikt kring ett visst förslag eller bara ställa en fråga ska du begära ordet. Det innebär i praktiken att du helt enkelt viftar handen (eller röstkort om sådana används) så att den person som sköter mötets talarlista uppfattar det. Denna person skriver ner ditt namn på listan och sedan är det bara att vänta på din tur att tala. Ditt namn ropas upp när det är din tur.

Yrkanden

Om du har ett förslag som du anser att mötet skall besluta om presenterar du det i form av ett yrkande. Ett yrkande är helt enkelt ett förslag med inledningen "Jag yrkar att...". För att förenkla för dig själv och alla andra bör du lämna in alla yrkanden skriftligt till mötesordföranden.

Beslut

När debatten är över och det är dags att besluta säger man att mötet går till beslut. När mötet valt att gå till beslut ställer mötets ordförande upp en så kallad propositionsordning. Det innebär helt enkelt den ordning som yrkandena kommer att ställas mot varandra i. När propositionsordningen godkänts av mötet ställer ordföranden yrkandena mot varandra och man röstar på det yrkande man föredrar. Det yrkande som vinner ställs slutligen mot avslag.

Omröstning

Omröstning sker i de allra flesta fall med något som kallas acklamation. Acklamation innebär kort och gott att mötesdeltagarna röstar med rösten istället för med handen. När mötest ordförande gjort propositionsordningen klar frågar han om mötet vill rösta för yrkandet. De som är för svarar då "Ja". Sedan frågar ordföranden om det är någon som är däremot och dessa svarar då "Ja. Ordföranden meddelar sedan vilket yrkande hon anser har vunnit.

Om man tycker att utfallet av en omröstning är oklart vid något tillfälle eller om man anser att acklamation av någon anledning inte är lämpligt under en viss punkt på dagordningen kan man begära votering. Så snart någon begär votering kommer omrösning att ske med de röstsedlar som ska ha delats ut innan mötet. I övrigt så gäller samma sak. Först ber mötets ordförande de som är för att räcka upp handen. Därefter räcker de som är emot upp handen. Ordföranden meddelar sedan vilket förslag hon anser har majoritet. Om man tycker att resultatet fortfarande är oklart har alla med yttranderätt rätt att begära rösträkning. Vid rösträkning får alla räcka upp handen på samma sätt som förut, men nu räknar de två valda rösträknarna rösterna.

Det finns även möjlighet för en mötesdeltagare att begära sluten omröstning. Då röstar man genom att skriva yrkandets namn eller nummer på en anonym lapp. Rösterna räknas sedan av rösträknarna.

Se omröstning för fler sätt att rösta på.

Sakupplysning

Om någon säger ett faktafel kan du rätta detta genom att säga "sakupplysning". Talarlistan bryts då tillfälligt och du får möjlighet att framföra korrekt information. En sakupplysning får inte användas för att framföra nya åsikter eller yrkanden. Efter framförd sakupplysning återgår man till den vanliga talarlistan. En sakupplysning kan t.ex. vara "Sverok grundades 1988, och inte 1998 som Johan sa", men detta bör användas sparsamt och endast då felet är av yttersta vikt av debatten.

Ordningsfråga

Ordningsfråga är en fråga som behandlar mötesordningen. En ordningsfråga bryter talarlistan tillfälligt och signaleras vanligen genom ett utrop "Ordningsfråga". De vanliga ordningsfrågorna är paus/ajournering, streck i debatten och gå till beslut.

Paus

Ordningsfrågan 'Paus' innebär att man önskar att mötet skall ta ett kortare eller längre uppehåll. Detta kan t.ex. vara för att alla ska få köpa mer dricka och hinna gå på toaletten. En längre paus kan vara för lunch eller för att mötet bör fortsätta nästa dag.

Streck i debatten

Om man som mötesdeltagare tycker att talarna börjar upprepa sig och argumentationen inte tillför något så kan man begära "streck i debatten". "Streck i debatten" brukar dock innebära att debatten kan blossa upp igen. "Streck i debatten" brukar innebära

Gå till beslut

Om man vill sluta debattera för att direkt gå till beslut så yrkar man "gå till beslut". Då fattar mötet ett snabbt beslut om man vill avsluta debatten för att gå direkt till beslut. Om mötet tycker det är lämpligt att gå till beslut så bryter man talarlistan för att fatta beslut i frågan.


Mötesregler

Till exempel kan man vilja ända de tidigare regler som gällt för mötet eller införa nya regler. Till exempel så kan man vilja begränsa talartiden till 2 minuter istället för 3 minuter. Därtill kan man genom ordningsfråga påkalla mötet uppmärksamhet att man ska vara tyst i möteslokalen, att folk ska tala högre och liknade.

Se även

Exempelprotokoll

Personliga verktyg