Kommenterade standardstadgar

Från Sveroks Wiki
(Omdirigerad från Kommenterade exempelstadgar)
Hoppa till: navigering, sök

Stadgar skrivs i form av numrerade stycken, så kallade paragrafer (§). Varje paragraf handlar om ett område i föreningens regler.

Stadgarna är föreningens grundlag.

Stadgar för [namn].

§1 Föreningen

Föreningens namn är [namn].

Paragrafen som anger föreningens namn kanske känns onödig, men myndigheter och andra organisationer vill se att stadgarna de håller i handen tillhör föreningen och ingen annan. Tänk på att välja ett namn som ni är bekväma med att visa för andra parter (kommuner, Sverok, sponsorer, och så vidare).


Föreningen har sitt säte i [er kommun, eller där flest ur styrelsen bor].

Med föreningens säte menas den ort där föreningen utgår ifrån, där den "hör hemma". I Sverok definierar det dessutom vilket distrikt föreningen tillhör. Kommuner ger bara bidrag till föreningar som har sitt säte inom kommunens gränser. Lämpligast är att ha sätet där majoriteten av föreningens medlemmar bor och där majoriteten av verksamheten hålls.


Föreningen är en ideell förening som är religiöst och partipolitiskt oberoende.
Föreningen är ansluten till Sverok.

Att föreningen är ideell spelar stor roll gentemot myndigheter. Att en förening är ideell innebär främst att dess syfte inte är att dela ut pengar till medlemmarna. En ideell förening har inget intresse av att göra vinst, utan att uppfylla sitt syfte. Det gör att ni t ex inte behöver betala skatt på pengar som kommer in till föreningen.
Nyckelordet i andra delen av meningen är "obunden". Det betyder att föreningen inte har bundit sig till att följa någon annan i religiösa och politiska frågor och att alla är välkomna oavsett personlig religion eller politisk åsikt (så länge de godkänner föreningens föreningens stadgar och värdegrund, förstås).
Att skriva till vilket förbund er förening är ansluten, gör att ni kan få bidrag från den organisationen.


Föreningens syfte är att syssla med och öka intresset för [spelhobbyn].

Syftet berättar vad själva idén med föreningen är. Oftast skrivs det i stil med det ovan, men det går att ändra så det blir mer rätt för er. En datorspelsförening i Tranås skriver kanske sitt syfte som "Föreningens syfte är att främja datorspelande i Tranås kommun" istället.


Föreningen arbetar med likabehandling, för att alla medlemmar ska ha samma möjligheter och förutsättningar för att delta i verksamheten och påverka den.

Ideella, demokratiska föreningar har en grundform som säger att alla som vill gå med är välkomna, så länge de godkänner föreningens stadgar och syfte. För att alla som är med i föreningen verkligen ska kunna delta på samma sätt som alla andra, är likabehandling en viktig punkt. Det kan handla om allt från att inte skämta om t ex kristna eller homosexuella, till att skriva lättlästa mötesprotokoll eller ta bort trösklarna i föreningslokalen. För smarta tips på vad just ni kan göra, kika in på Tankebanken!


Föreningens verksamhetsår är 1 januari till 31 december.

Verksamhetsåret berättar för vilken tidsperiod en förenings verksamhet och redovisning ska gälla. Redovisningen på årsmötet (både av pengar och verksamhet) tar upp det som hände förra verksamhetsåret. I Sverige finns det två allmänt accepterade verksamhetsår – kalenderår och brutet kalenderår. Det brutna kalenderåret innebär att verksamhetsåret sträcker sig från 1 juli till 30 juni istället för 1 januari till 31 december. En förening är inte tvingade att följa de två accepterade verksamhetåren även om det underlättar mycket för föreningen i kontakt med bidragsgivare.

§2 Bli medlem

Alla personer som godkänner föreningens stadgar har rätt att bli medlemmar.
Medlem blir den som i text har anmält medlemskap till föreningen.
Årsmötet kan bestämma att det är gratis att vara medlem, eller att föreningen ska ha en medlemsavgift. Om det finns en medlemsavgift, måste den vara inbetald för att en person ska räknas som medlem.

Medlemmar har rätt att få information om föreningen, delta och rösta på årsmöte och kunna väljas till styrelse eller valberedning. Medlemmar är skyldiga att följa föreningens stadgar och regler, hålla sina kontaktuppgifter uppdaterade hos föreningen och behandla andra medlemmar med respekt.

Att definiera vem som är medlem och vad det betyder är viktigt. När någon går med i föreningen ska de också få se stadgarna, så de vet vilka regler de ska följa och vilka rättigheter de har. Att anmäla medlemskap i text kan vara både på papper eller på dator, t ex via ett registreringsformulär. Medlemsavgiften bestäms alltid av årsmötet.

§3 Sluta vara medlem

Medlemskapet gäller till och med nästa årsmöte, men minst till och med verksamhetsårets slut.
En medlem som vill gå ur föreningen tidigare ska meddela det i text till föreningens styrelse. Då räknas inte personen som medlem längre.

Medlemmar har alltid rätt att gå ur föreningen, när som helst på året. I text kan vara både på papper eller på dator. En medlem kan inte automatiskt föras över till nästa års medlemslista, utan måste tillfrågas om personen vill vara kvar i föreningen.


En medlem som missköter sig kan bli avstängd av föreningens styrelse. Nästa årsmöte måste då besluta om medlemmen ska uteslutas eller inte. En avstängd medlem har rätt att gå på årsmötet, och får rösta i frågan om sin uteslutning. Styrelsen och årsmötet kan häva uteslutning och avstängning.

Att stänga av en medlem är en jobbig situation för alla inblandade, och skall därför hanteras väldigt noggrant. Innan en avstängning sker bör styrelsen också varna medlemmen och prata med den om vad som hänt. Om personen inte bättrar sig, kan avstängningsbeslutet tas av styrelsen. Det är bara årsmötet som kan bestämma om medlemmen ska uteslutas helt, dock. På årsmötet som beslutar i frågan om uteslutning ska självklart den uteslutningshotade medlemmen få redogöra för sin sida av saken. Det kan även vara en idé att ta in en utomstående ordförande för mötet, t ex från en annan förening eller Sverok.

§4 Styrelsen

Styrelsen har ansvar för föreningens pengar, verksamhet, medlemslista, årsmöte och för att det som bestäms på årsmötet blir gjort.
Styrelsen ska vara minst tre personer, där en är ordförande. Styrelsen ska dela på ansvaret.
Styrelsen ska bestämma vilka i styrelsen som har rätt att skriva avtal i föreningens namn. De kallas för firmatecknare.
Styrelsen väljs på föreningens årsmöte, och tillträder så fort mötet är slut.
Alla som är medlemmar i föreningen kan väljas till styrelsen.

Här listas styrelsen viktigaste arbetsuppgifter. Styrelsen "sköter om" föreningen under året, mellan årsmöten. Det är bara firmatecknare som får skriva under avtal i föreningens namn. Alla medlemmar har rätt att ställa upp till styrelsevalet, oavsett hur länge de har varit med i föreningen innan.

§5 Revisorer

Revisorns uppgift är att granska styrelsens arbete och redovisa det för nästa årsmöte.
Föreningen ska ha en eller två revisorer.
De som sitter i föreningens styrelse kan inte väljas till revisor.
Revisorn måste inte vara medlem i föreningen.

Revisorn har en ansvarfylld post i och med sin granskning av styrelsens jobb. Revisorn får inte vara släkt med eller partner till någon i styrelsen, eftersom det kan påverka revisorns omdöme vid granskningen. Ni kan läsa mer om revisorsposten här på wikin.

§6 Valberedning

Föreningen kan ha en valberedning.
Valberedningens uppgift är att föreslå personer till personvalen på årsmötet.
Alla som är medlemmar i föreningen kan väljas till valberedning.
Om ingen valberedning väljs, ansvarar styrelsen för valberedningens uppgifter.

Valberedningen jobbar innan årsmötet med att hitta personer som vill och vore bra att ha i föreningens styrelse, som revisor och som valberedare. En guide för valberedningens arbete finns tillgänglig på wikin.

§7 Årsmöte

Årsmötet ska hållas senast den 31 mars varje år.
För att mötet ska vara giltigt måste föreningens medlemmar meddelas personligen minst två veckor i förväg. Medlemmarna ska få veta tid, plats och vad som ska tas upp på mötet. Om alla medlemmar i föreningen godkänner det kan mötet vara giltigt även om inbjudan kommit senare än två veckor innan mötet.

Detta ska alltid tas upp på ett ordinarie årsmöte:

  1. ) mötets öppnande
  2. ) beslut om mötets giltighet
  3. ) val av mötets ordförande
  4. ) val av mötets sekreterare
  5. ) val av minst en person att granska protokollet efter mötet
  6. ) styrelsens redovisning av förra årets verksamhet
  7. ) styrelsens redovisning av förra årets ekonomi
  8. ) revisorernas redovisning av styrelsens arbete förra året
  9. ) beslut om ansvarsfrihet för förra årets styrelse
  10. ) förslag från styrelse och medlemmar
  11. ) beslut om årets verksamhetsplan
  12. ) beslut om årets budget och eventuell medlemsavgift
  13. ) val av årets styrelse
  14. ) val av årets revisor
  15. ) val av årets valberedare
  16. ) mötets avslutande
Årsmötet är föreningens högsta beslutande funktion. Alla medlemmar har rätt att få info om, delta på och rösta på årsmötet. Kom ihåg att informationen ska gå personligen till varje medlem, t ex via brev, mail eller sms med en länk. Medlemmarna ska inte behöva leta upp informationen på egen hand. Tänk också på att hålla årsmötet på ett sätt som gör att alla kan delta. Det går att hålla årsmöten fysiskt, online eller som en kombination med fysiskt och online-deltagande. Vill ni veta mer om årsmötet, kan ni kolla på Sveroks korta årsmötesfilm eller söka mer här på wikin.


Om styrelsen, revisorn eller minst en fjärdedel av föreningens medlemmar vill, ska föreningen hålla ett extra årsmöte. Det kan hållas när som helst på året. Samma krav på giltighet gäller för extra årsmöte som för ordinarie. På ett extra årsmöte kan bara det som står i inbjudan tas upp på mötet.

Andra än styrelsen kan kalla till extra årsmöte, t ex om styrelsen inte går att få tag på längre. Tänk på att det bara är det som står i kallelsen som får diskuteras på ett extra årsmöte. Ni kan alltså inte ha en "Övriga frågor"-punkt på ett extra årsmöte.

§8 Omröstningar

Alla medlemmar som är på årsmötet har en röst var. I omröstningar gäller att förslaget som fått flest röster vinner. Om en omröstning blir lika två gånger i rad, räknas det som att förslaget inte går igenom. Om omröstningen gäller ett personval och resultatet blir lika två gånger i rad, får slumpen avgöra. Röster som inte är för eller mot något förslag räknas inte.

Alla i styrelsen som deltar på ett styrelsemöte har rösträtt. I omröstningar gäller att förslaget som fått flest röster vinner. Om en omröstning blir lika två gånger i rad, räknas det som att förslaget inte går igenom. Röster som inte är för eller mot något förslag räknas inte.

En medlem = en röst. På styrelsemötet har varje styrelsemedlem en röst. Det är den grundläggande demokratiska principen, att ingen har mer makt än någon annan i omröstningar.
Om en person som får rösta inte gör det så kallas det att personen lägger ner sin röst. Nedlagda röster räknas inte.

§9 Ändra stadgarna

Föreningens stadgar kan bara ändras på ett årsmöte, om förslaget på ändring står med i inbjudan till mötet. För att ändringen ska gälla, måste minst dubbelt så många rösta för ändringen som de som röstar mot.

Att ändra i stadgarna är samma sak som att ändra i föreningens grundstomme. Därför krävs en större marginal i omröstningen än vid andra frågor, för att ändringen ska gå igenom. Ett exempel är om det är 15 personer på mötet. Då måste minst 10 personer rösta för förslaget för att det ska gälla, dvs 10 röstar för och 5 röstar emot (minst dubbelt så många röstar för som de som röstar mot).

§10 Nedläggning

Årsmötet kan bestämma att föreningen ska läggas ned. Föreningen läggs inte ned så länge det finns minst tre medlemmar som vill driva föreningen. Om föreningen läggs ned, ska alla föreningens skulder betalas och konton avslutas. Om föreningen har pengar eller saker kvar, ska dessa skänkas till en ideell förening med liknande syfte eller skickas tillbaka till Sverok.

Nedläggning betyder att ni väljer att avsluta föreningen. När ni röstat igenom beslutet på årsmötet, är det bra att utse en ansvarig person som avslutar konton och ser till att pengar och prylar hamnar där årsmötet bestämde. Ni hittar en checklista för nedläggning här på wikin.

Se även

Standardstadgar